1 mil senare och jag lever!
Ja idag var då dagen DET dagen då jag skulle springa tjejmilen! Och hur gick det då? Jo jag som aldrig har sprungit en mil i hela mitt liv tog sig i mål levande och sprang igenom hela loppet på tiden 57.01 (väldigt surt att man inte sprang 2 sek snabbare) Vid ungefär 5km ville hjärnan att jag skulle stanna, men tur det att man är en tävlingsmänniska så ignorerade jag de mitt huvud sa och fortsatte springa sen runt 7-8 km gick det bra mycket lättare och benen började att gå automatiskt. Sen när det bara var kilometern kvar så började jag förbereda mig på att öka takten för att sedan gå in på upploppet och spurta men då man inte riktigt såg hur långt man hade kvar att springa så kunde jag inte riktigt öka takten så som jag ville utan bara drog på på upploppet så hade kunnat ta ut mig lite mer i slutet! men jaja, kom i mål på 3171 plats av cirka 25000 löpare och det ska man väl vara nöjd med? :P
Haha det kommer tydligen upp en film på min målgång i morgon så då länkar jag den så klart här! :P
Ja nu när vi inte tränar 6ggr i veckan längre är min mamma skit taggad på att jag ska springa alla dessa lopp med henne så nu pratar hon redan om ett lopp den 2 oktober; topploppet, där kan man välja att springa 5km eller 10km! Så Frida och Vanda ni som är hemma i Stockholm, spring detta lopp så kan vi göra det tillsammans! :D Sista anmälan är imorgon måndag!
/Freddie
Kommentarer
Postat av: Vanda
Över min döda kropp...
Men väldigt bra jobbat!
Trackback
