Minnen

Bakochfram  Vi var och tävlade i Örnsköldsvik när vi var runt 13-14 år. Fem tunnband till en musik som var tillräckligt enformig för att få avdrag för. Det var vår, Öviks och Estlands trupp, där den senare gick och smygåt frukt eftersom deras tränare hade förbjudit dem att äta pastasalladen som serverades till lunch. På plats var också Tv4/Svt1 (?) för att göra ett reportage främst om Öviks gymnaster och om rytmisk gymnastik. Det var dags för prisutdelning och vi stod uppradade för att gå in på mattan. Precis innan vi skulle gå in upptäcker Frida att hon har sin dräkt bakochfram. Ingen av oss andra hade sagt något (av skämtsamhet eller av ren ovisshet är frågan...) och Frida fick lite smått panik, särskilt eftersom hon var kortast och stod längst fram i ledet samtidigt som hela prisutdelningen filmades och skulle visas på TV. Tack Frida!

Pizzan Vi hade precis varit och ätit middag efter att ha tränat en hel dag på läger i Enköping. Av rastlöshet bestämde vi oss för att gå till mataffären innan det var dags att krypa ned i sovsäckarna. Jag kommer inte ihåg vad vi köpte men jag har för mig att vi inte gick tomhämta från affären. På väg tillbaka till skolan får Julia en snilleblixt och kläcker ur sig att det skulle vara roligt om vi tog med oss en pizzakartong för att lura tränarna att vi inte blev mätta efter middagen och därför köpte oss en pizza. Ganska glupskt eftersom vi precis hade ätit middag. Jag tog på mig att agera "den hungrige", något vi trodde var ett strategiskt val eftersom jag nog är den som tränarna skulle kunna tro vara kapabel till en sådan grej. Hur som helst kommer vi tillbaka till skolan, och efter mycket fokusering, vi ville ju vara trovärdiga och inte brista ut i skratt, lyckas vi lura tränarna. Jag ler bara av att tänka på det.

Godnatthälsningar från Nanya


Kommentarer
Postat av: Anonym

Hahaha! Pizzan alltså Nanya....Jag dör. Det var ett mycket bra skämt.Mycket bra.

2010-05-14 @ 21:05:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0